Rumänien - second opinion

Igår diskuterade jag och Tomas frustrationen över att vi hittills har varit rörande överens i potentialen hos de dissekerade bidragen. Idag kan jag glädja oss (för det är väl ingen annan som läser den här bloggen än?) att vi är lite oense.

Visst, studioversionen av Balkan Girls är catchy. Men det är Glassbilen-jingeln också. Låten har ett ok stick och en glad refräng, och har säkert en framtid på sommarens medelhavsdiscon. Men för att en uptempolåt ska slå i Eurovision behöver det kompletteras med fler ingredienser. Framför allt någon slags nationell touch. 2003-2005 var det just dansanta uptempolåtar med kvinnliga soloartister som dominerade tävlingen (Sertab, Ruslana, Helena Paparizou). Men alla minns vi stampandet och hornblåsandet i "Wild dances" eller den grekiska dansen "My number one". Vad finns det för rumänskt i Rumäniens bidrag?

Men det stora problemet är egentligen att 23-åriga prästdottern Elena Gheorghe inte pallar trycket live. Låten verkar gå lite för snabbt för henne, hon hinner inte andas och sjunger inte rent. Det är förvisso inget krav för att vara med i Eurovision Song Contest, men det kan underlätta för att komma på den övre halvan av poängtavlan. Om showen är bra går den säkert till final i brist på andra dansanta popakter, men sen tror jag Gheorghe landar får svårt att plocka finalpoäng.

I den rumänska uttagningen (där svenska bandet Biondo gästspelade) vann låten knappt före Blaxy Girls "Dear Mama" (en i mitt tycke snäppet bättre låt) trots att de senare fick publikens röster. Lite som när Sverige råkade skicka Martin Stenmarck. Tänk om någon kunde ha varnat Rumänien...

(Och Tomas, hon sjunger "For crowd delight we'll shine all night". Testat Google någon gång?)