Slovakien har inte tävlat i Eurovision sedan 1998. Det firar de med att skicka en ung polsk version av Androla med en duett som börjar otroligt segt, sen blir irriterande och så avslutas den med något slags crescendo i pipiga toner av Pocisková.
Det är mycket känslor och inte särskilt fångande eller direkt. Framför allt tycker jag inte att de två rösterna kompletterar varandra utan snarare skär sig. Som olja och vatten. Jag kände att jag varit lite väl negativ i de flesta av de senaste schlaugerbloggarna, men det finns faktiskt inte en enda del i mig som tycker att det här är bra.
Bidraget handlar om att låta det gamla vara glömt och gå vidare. Låt nu det här bidraget vara glömt och gå vidare.
onsdag 29 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar