18-åriga Jóhanna Guðrún Jónsdóttir vann hemmasegern överlägset på Island när hennes "Is it true?" fick dubbelt så många röster som tvåan i Söngvakeppni. låten är otroligt gullig. Lämnar lite kakdegseftersmak i munnen. Nästan lite väl sliskig. Och framför allt lite för plain västerländsk radiopop för att gå hem i Eurovision.
Synd på en så rar ärta. Jóhanna Guðrún Jónsdóttir verkar vara en multitalang som både har uppträtt i en hyllningskonsert till Madonna, spelat in isländska barnskivor och är signad för Sony via musikbossen Tommy "Jag hittade Mariah Carey" Mottola.
Jag saknar Silvía Nótt och Til Hamingju sland. Ett av 2000-talets bästa Eurovision-bidrag.
torsdag 16 april 2009
onsdag 15 april 2009
Ryssland - second opinion
"SVT har inte råd med en vinst", brukar kvällstidningarna spetsa till det strax innan finalen. Kanske för att besvikelsen inte ska bli för stor när vi kommer på 19:e plats igen. Man kan ju bara tänka sig hur tight livremmen satt åt Irland efter sviten 1992-1996 då de vann fyra gånger på fem år.
Men den som verkligen inte har råd att vinna borde ju vara Ryssland som precis bränt en och annan rubel på spektaklet. Och med den här konstiga etnoballaden till feminin version av "Papa don't preach" lär det inte heller vara någon risk. Jag har faktiskt inte så mycket mer att säga.
Läcker video är det i alla fall.
Men den som verkligen inte har råd att vinna borde ju vara Ryssland som precis bränt en och annan rubel på spektaklet. Och med den här konstiga etnoballaden till feminin version av "Papa don't preach" lär det inte heller vara någon risk. Jag har faktiskt inte så mycket mer att säga.
Läcker video är det i alla fall.
Ryssland - Anastasia Prichodko - Mamo
Anastasia är ukrainska, och försökte ställa upp för Ukraina först. När hon inte vann klagade hon hos presidenten och i domstol. Sen gick hon till Ryssarna och blev deras hemmakandidadat. Märklig historia det hela, men en positiv effekt är att det, nationalistiska, Ryssland får en ukrainsk artist som i Moskva sjunger delar av det ryska bidraget på ukrainska. Det tycker jag är bra.
Tyvärr är det väl också det enda med bidraget som är bra. Själva låten är ganska menlös. Inte dålig, men ingenting extra. Framförandet verkar inte heller bjuda på några excesser. Om Ryssland förra året slog på stort med en Timbaland-producerad låt, Dima Bilans allra mest slemmiga moves och isdansaren Plusjenko som lök på laxen, så verkar de nu ha haft en mer soft approach: "Vem är du? Jaha, ratat i Ukraina. Jaja, det blir nog bra..."
Tyvärr är det väl också det enda med bidraget som är bra. Själva låten är ganska menlös. Inte dålig, men ingenting extra. Framförandet verkar inte heller bjuda på några excesser. Om Ryssland förra året slog på stort med en Timbaland-producerad låt, Dima Bilans allra mest slemmiga moves och isdansaren Plusjenko som lök på laxen, så verkar de nu ha haft en mer soft approach: "Vem är du? Jaha, ratat i Ukraina. Jaja, det blir nog bra..."
måndag 13 april 2009
Frankrike - Second opinion
Ingen kan deppmusik som fransmännen. Det här skulle kunna vara bakgrundsmusiken till Schindlers list. Själv föredrar jag 'Allo 'Allo...
Men visst, det är fint och så. Det bryter förhoppningsvis av bra i finalen om det hamnar mellan två lite mer upptempo bidrag. Men detta är långt ifrån fransmännens främsta bidrag, eller ens främsta ballader på senare år. Sandrine Francois framförde 2002 Il faut du temps och , en underbar låt. Det är också Frankrikes senaste bidrag som fick en bra placering med en femteplats. Efter det har det varit femtondeplats och sämre som gällt. Lite oförtjänt kan tyckas såhär i efterhand, för Frankrike har haft flera bra bidrag under året: Louisa Baïleches "Monts et merveilles" 2003 Virginie Pouchains "Il etait temps" 2006 var lugnare bidrag där dock framför allt Monts et merveilles står ut som en riktigt bra låt. Les Fatals Picards "L'amour a la francaise" 2007 och Sebastien Telliers "Divine" 2008 stack ut som humoristiska uptempolåtar (inte minst rebelliska i den meningen att de sjöng delvis på engelska). Sist, men inte minst, får vi inte glömma Ortals "Chacun pense a soi" 2005, som var någon typ av minimalistisk synth-dance.
Sex låtar från de senaste sju åren som är bättre än årets franska bidrag. Jag hoppas på snar bättring redan nästa år.
Men visst, det är fint och så. Det bryter förhoppningsvis av bra i finalen om det hamnar mellan två lite mer upptempo bidrag. Men detta är långt ifrån fransmännens främsta bidrag, eller ens främsta ballader på senare år. Sandrine Francois framförde 2002 Il faut du temps och , en underbar låt. Det är också Frankrikes senaste bidrag som fick en bra placering med en femteplats. Efter det har det varit femtondeplats och sämre som gällt. Lite oförtjänt kan tyckas såhär i efterhand, för Frankrike har haft flera bra bidrag under året: Louisa Baïleches "Monts et merveilles" 2003 Virginie Pouchains "Il etait temps" 2006 var lugnare bidrag där dock framför allt Monts et merveilles står ut som en riktigt bra låt. Les Fatals Picards "L'amour a la francaise" 2007 och Sebastien Telliers "Divine" 2008 stack ut som humoristiska uptempolåtar (inte minst rebelliska i den meningen att de sjöng delvis på engelska). Sist, men inte minst, får vi inte glömma Ortals "Chacun pense a soi" 2005, som var någon typ av minimalistisk synth-dance.
Sex låtar från de senaste sju åren som är bättre än årets franska bidrag. Jag hoppas på snar bättring redan nästa år.
Frankrike - Patricia Kaas - S'il fallait le faire
Det finns en väl etablerad bild av att Frankrike alltid skickar smäktande franska ballader som inget annat land gillar. Förra året kändes väldigt fräscht med creddiga Sebastién Tellier och hans "Divine", en riktigt bra låt som slutade på en obegriplig 19:e plats.
I år kör Frankrike tillbaka på det gamla spåret, det är ballad med kvinnlig sångerska som gäller. Men det behöver inte vara negativt. Det här är i och för sig ingen Eurovision-dänga, saknar intensitet och power och kommer inte skrapa ihop tillräckligt med poäng för en toppstrid. Men det känns definitivt som något jag skulle kunna lyssna på hemma.
Patricia Kaas är en av Frankrikes största sångerskor med 16 miljoner sålda album runtom i världen. Låten är plockad från något slags comebackalbum som fansen fått rösta fram bidraget från. Tänk 60-talsklassiker i nytappning med en sval och behaglig röst. Tummen upp, Frankrike!
I år kör Frankrike tillbaka på det gamla spåret, det är ballad med kvinnlig sångerska som gäller. Men det behöver inte vara negativt. Det här är i och för sig ingen Eurovision-dänga, saknar intensitet och power och kommer inte skrapa ihop tillräckligt med poäng för en toppstrid. Men det känns definitivt som något jag skulle kunna lyssna på hemma.
Patricia Kaas är en av Frankrikes största sångerskor med 16 miljoner sålda album runtom i världen. Låten är plockad från något slags comebackalbum som fansen fått rösta fram bidraget från. Tänk 60-talsklassiker i nytappning med en sval och behaglig röst. Tummen upp, Frankrike!
torsdag 9 april 2009
Bulgarien - second opinion
Ni vet den där mostern som luktar illa som man inte vill ska komma på släktträffen? Eller kollegan som sänker stämningen på jobbet och ingen vill jobba med? Ungefär så ser jag på Bulgariens insats i Eurovision Song Contest 2009. Det här är så dåligt (i alla fall i liveversion) så att jag tror att de andra artisterna kommer att vägra att sitta bredvid Krassimir Avramov i green room.
Tydligen försörjer sig Avramov delvis som pantomimartist i hemlandet. Tänk om han ändå hade ställt upp med ett nummer från den repertoaren?
Tydligen försörjer sig Avramov delvis som pantomimartist i hemlandet. Tänk om han ändå hade ställt upp med ett nummer från den repertoaren?
Bulgarien - Krassimir Avramov - Illusion
Under melodifestivalfinalen skapade jag viss oro i TV-soffan genom att påpeka att opera, även om det "sticker ut" en del, ingalunda är helt okänt inom ESC utan tvärtom dyker upp titt som tätt. Föga visste jag då att det rentav skulle finnas fler opera-bidrag till och med i årets upplaga.
Bulgarien har en liten tradition av att sticka ut och pröva nya områden i ESC. Förra året satsade de på lite najs techno-dans med "DJ, take me away", en för ESC rimligt nyskapande låt med potential som dock förstördes av ett helt misslyckat framträdande. Ändå kom de elva i sin semifinal och därmed bara en placering från en final! Till final kom Bulgarien året innan, 2007, med "Voda" som också var något som jag inte tror ESC sett tidigare: någon typ av kroumata-techno, kanske är inte en helt orättvis etikett. Den gick hur som helst bra och blev femma i finalen, sålunda Bulgariens bästa placering hittills.
I år går Bulgarien igen i de lite mer oväntades ytterkanter. Krassimir Avramovs version av pop och opera - popera - tror jag har viss potential. I videoversion kan man också höra antydan till att det skulle finnas något guldkorn i låten, även om det döljs av underliga medeltidsbilder och en tämligen omotiverad sexscen.
I liveversionen, se nedan på egen risk, sopas alla sådana antydningar åt sidan. Det är förfärligt. För en operasångare att sjunga "vanligt" är redan det en utmaning, Avramov klarar inte riktigt av detta. Att till exempel försöka sjunga refrängen med "operarösten" är helt uppenbart en dålig idé.
Avramov behöver en kör för att sjunga själva låten, så att han själv kan komplettera med spännande opera-toner. Så fungerar det, till viss del, i videoversionen och det är därför troligen så det är tänkt att låta också på scen. Varför det inte fungerar är svårt att säga, men kanske är det något de lyckas lösa till semifinalen.
Tilläggas bör att låten även i videoversion lämnar en helt övrigt att önska. Det är en svag låt till att börja med. Får bulgarerna dock låten och operan att harmoniera tror jag de kniper en finalplats. Men på basis av vad jag har sett här känns det som att det skulle kräva ett mirakel!
Bulgarien har en liten tradition av att sticka ut och pröva nya områden i ESC. Förra året satsade de på lite najs techno-dans med "DJ, take me away", en för ESC rimligt nyskapande låt med potential som dock förstördes av ett helt misslyckat framträdande. Ändå kom de elva i sin semifinal och därmed bara en placering från en final! Till final kom Bulgarien året innan, 2007, med "Voda" som också var något som jag inte tror ESC sett tidigare: någon typ av kroumata-techno, kanske är inte en helt orättvis etikett. Den gick hur som helst bra och blev femma i finalen, sålunda Bulgariens bästa placering hittills.
I år går Bulgarien igen i de lite mer oväntades ytterkanter. Krassimir Avramovs version av pop och opera - popera - tror jag har viss potential. I videoversion kan man också höra antydan till att det skulle finnas något guldkorn i låten, även om det döljs av underliga medeltidsbilder och en tämligen omotiverad sexscen.
I liveversionen, se nedan på egen risk, sopas alla sådana antydningar åt sidan. Det är förfärligt. För en operasångare att sjunga "vanligt" är redan det en utmaning, Avramov klarar inte riktigt av detta. Att till exempel försöka sjunga refrängen med "operarösten" är helt uppenbart en dålig idé.
Avramov behöver en kör för att sjunga själva låten, så att han själv kan komplettera med spännande opera-toner. Så fungerar det, till viss del, i videoversionen och det är därför troligen så det är tänkt att låta också på scen. Varför det inte fungerar är svårt att säga, men kanske är det något de lyckas lösa till semifinalen.
Tilläggas bör att låten även i videoversion lämnar en helt övrigt att önska. Det är en svag låt till att börja med. Får bulgarerna dock låten och operan att harmoniera tror jag de kniper en finalplats. Men på basis av vad jag har sett här känns det som att det skulle kräva ett mirakel!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)